fuck you

Dagarna bara kommer och går. Hej och hejdå, god morgon och god natt. Och jag gör ingenting.
Dagens största projekt var att gå ner till spårvagnen, åka några hållplatser och gå ett varv på Ebbes hörna. Köpte ingenting, åkte hem.
Åh, skönt, tänker väl ni. Men fan, nej. Jag behöver någonting att göra, jag vill känna mig behövd. Jag vill ha ett arbete, så jag kan hoppa ur den här bubblan och göra något vettigt. Komma någonstans. Göra någonting åt mitt liv. Börja leva.

Även om jag är sysslolös och har all tid i världen, så finns det ingenting jag kan göra.
Jag orkar inte arbetslöshet längre.