fjuck

Träffade fina fjuken idag. Hon är fin hon. Som tagen ur en vacker saga.
Jag fick lite bilder som var mina, men som hon låtit framkallas, då hon lånade min kamera för ett litet tag sedan. Så jag satte upp några på väggen. Tillsammans med några polaroider. Tack!

Den här stan drar ner mig till botten av ån

Nu när saker äntligen börjar så smått att ordna upp sig, då vill jag inte. Jag vill verkligen härifrån, mer än någonsin.
En gång var jag på väg, men något helt underbart fick mig att stanna. Det enda som kunde hålla mig kvar gjorde det. Det är ingenting jag ångrar, för det är det bästa som har hänt mig. Men nu rycker det i benen. Vi måste förflytta oss, tillsammans. Du och jag, i en helt ny värld.

.

Jag känner att jag saknar så mycket. Saker jag inte har upplevt, saker jag har upplevt, men som rusat förbi. Jag saknar platser jag älskar och som skulle kunna vara på hela livet men inte vågar. Som London. Jag saknar vissa människor. Det bara rullar runt i huvudet med saker jag saknar och vill ha.

Jag saknar mig själv.

Men ändå, jag kunde inte vara lyckligare än vad jag är när jag är med dig.

Polaroid, baby

Hemskt roligt det där. Fast det kostar skjortan. Är rätt dålig på det också, då är det bra att jag har Christian.

Jag älskar dig.

sleepy

Sängen har en förmåga att hinna bli full innan jag går och lägger mig nuförtiden.
Mina tre favoritkillar.

salty living

Jag fortsätter som om ingenting har hänt.